Kenneth Österlin: Info · Kontakt

Designuppdrag: Aktuellt · Arkiv

Rådgivning: Strategi · Immaterialrätt Utbildning: Föreläsningar · Böcker Design: Forum · Vad är design?

Design

Vad handlar design om?

Fler frågor?
Finns det något jag kan hjälpa dig med inom design som studerande, eller vill du som beställare diskutera ett uppdrag hör gärna av dig via Kontakt.
Frågor av allmänt intresse är du välkommen att maila till offentliga Forum så ska jag göra mitt bästa att räta ut frågetecknen.
Se också fliken Böcker för info om Design i fokus för produktutveckling och Allt du behöver veta om Design management, båda på Liber Förlag
Är ni många kan en föreläsning eller workshop kanske skapa klarhet: Föreläsningar


Vad design handlar om >>
Vad är design? >>
Arbetsuppgifter >>
Designerns roll >>
Anställd eller konsult >>
Hur hittar man rätt designer? >>
Affärsmöjligheten >>
Uppstarten >>
Informationsinsamling och analys >>
Koncept- och idéskissning >>
Bearbetning av principerna >>
Uppföljning >>
Design villkor >>
Produktsemantik >>
Ergonomi >>
Användarstudier >>
Produktens livscykel >>
Immaterialrätt >>
Produkten >>
Design management >>
Marknaden >>
Konstruktion >>
Tillverkning >>
Varför ser saker då ut som de gör? >>

Vad design handlar om

Vad design egentligen handlar om kan du få många svar på, beroende på vem du frågar. Kanske är design helt enkelt självklarheter. Problemet kan vara att hitta dem. Här får du förklaring av några nyckelord:

Vad är design?

Design möter vi både i utformningen av föremål (formgivning, industridesign), miljöer (arkitektur, inredning), budskap (reklam, grafisk utformning, webb, interaktionsdesign) och tjänster och processer. Med ”Formgivning” syftar man på en mera estetiskt inriktad design där formen är det viktigaste. Industridesign gäller design av industriellt tillverkade produkter. Innebörden av ”industri” avser både just masstillverkningen och de komplexa industriella förutsättningarna.

Arbetsuppgifter

Design är mer än att rita häftiga bilder. Det är också att undersöka förutsättningarna, skissa på lösningar, testa och utveckla vidare. I större projekt jobbar man ihop i ett helt team, ibland med olika specialister som t ex CAD-modellörer, modellsnickare och ergonomer. En del designer jobbar specialiserat inom områden som med klädmode, möbelformgivning, bildesign, butiksinredning, förpacknings- och interaktionsdesign.

Designerns roll

Designarbetet är stimulerande eftersom det griper in i företagets alla funktioner: företagsledning, utveckling, produktion, marknad, reklam, distribution och service. Eftersom det är helheten som räknas måste därför alla intressen vägas samman i designarbetet. Stora krav ställs på designerns erfarenhet och omdöme med insikt i de företagandets villkor som industrin lever under.

Anställd eller konsult

Om designern är anställd på företaget ger det en direkt tillgång till designresursen och möjlighet till samordning och intern uppbyggnad av kompetens. En designer som kommer in som konsult utifrån kan å andra sidan tillföra nya impulser, ge extra kapacitet exakt när det behövs och man kan välja det specialkunnande som behövs för det aktuella projektet. Att komma utifrån gynnar också kreativiteten.

Hur hittar man rätt designer?

Konventionella infokällor naturligtvis, som kataloger, hemsidor, facktidskrifter och personliga rekommendationer men också yrkesorganisationer och Stiftelsen Svensk Industridesign kan ge en lista på lämpliga kandidater för intervju.
Vid intervjuerna kan en allmän presentation av projektet ges. Konsulten presenterar sina resurser, kompetenser och referenser från andra uppdrag. Det mest intressanta är ändå hur konsulten ser på sin roll, kan ställa de rätta frågorna och dra korrekta slutsatser. - Hur har man löst olika designproblem och varför just på det sättet? Sist men inte minst viktigt - hur stämmer personkemin? Valet av konsult är viktigare än att välja billigaste offert.

Affärsmöjligheten

Startskottet för designarbetet är när företagsledningen ser en ny affärsmöjlighet.
Man har kunnandet om sitt företag, om konkurrensen och kundernas önskemål. Man har analyserat kraven på kundfördelar, differentiering, teknisk genomförbarhet, prispositionering, försäljningsvolymer och tid tills det börjar ge vinst.

Uppstarten

Designen inleds med det man vanligen kallar brief - en genomgång med uppdragsgivaren av målsättningen och förutsättningarna för arbetet. Utifrån detta planerar man hur man skall lägga upp designarbetet. Organisationen dokumenteras i programmet. Arbetar man på konsultbasis kopplas detta till en offert med villkor och pris.

Informationsinsamling och analys

Själva designproblemet undersöks sedan i detalj. - Det är när man känner sitt mål, som man kan söka sig ditåt. De krav som ställs på designen genom dess livscykel listas som t.ex. praktiska funktioner, ergonomi, krav på utseendet från marknaden, speciella materialkrav och andra förutsättningar. Designkraven dokumenteras i en designkravspec, dvs en designkravspecifikation, för att styra idéarbetet och för efterkontroll att man hamnat rätt.

Koncept- och idéskissning

Konceptskissningen ses ofta som det mest ”glamorösa” i designarbetet. Men ett ordentligt förarbete i etappen innan krävs för att man skall ha en bra grund att stå på. Nu söker man en mängd olika lösningar på designproblemet som definierades i designkravspecen. Ett presentationsmaterial tas fram på några av dessa bästa alternativa koncept för beslut hos uppdragsgivaren.

Bearbetning av principerna

Bästa konceptet väljs ut i ett utvärderingsmöte med uppdragsgivaren och med designkravspecen som facit - har vi nått dit vi ville? Nu behöver designen anpassas och definieras i detalj för att så småningom utmynna i ett designunderlag till konstruktion.

Uppföljning

Prototyptester, detaljkonstruktion och tillverkningsunderlag behöver följas upp så att designinvesteringen inte riskerar bli bortkastad genom sista-minuten ändringar.

Design villkor

Ett juridiskt heltäckande kontrakt hämmar det kreativa arbetet mera än gör det effektivt. Det gäller att balansera ett smidigt samarbete mot risken för att inte ha täckt in alla eventualiteter. Det viktigaste är att båda parter vet vad man är överens om med själva designarbetet. Grunden bör vara ett ömsesidigt förtroende.
Offerten och dess godkännande är överenskommelsen för designuppdraget till en extern konsult. Den behöver inte vara speciellt krånglig. Ett tydligt program som definierar uppdraget, förutsättningarna och beskrivning av arbetsuppläggningen, vad som ska levereras och ersättningen, sekretessgaranti, vem som har ansvar för vad och hur rättigheterna till materialet övergår är allt som i normala fall behövs. För en intern designavdelning på ett företag används istället en projektplan för att definiera arbetet.
Beroende på vad designern säljer kan man komma överens om olika sätt att ta betalt - som fast pris, tidarvode eller royalty. Vid längre projekt kan man komma överens om att betalning ska ske månadsvis.
Att skydda immaterialrätterna är också en sida som inte får glömmas bort!

Produktsemantik

Vem är produkten till för? Vad värdesätter köparen? Vad påverkar upplevelsen? När vi kan svara på detta, börjar vi få grepp om kärnan i produktens design.
Produkten kommunicerar med användaren. Detta är en del av funktionen. Det viktigaste och vanligaste är med formen, ytan; utseendet. Men även ljudet av en bildörr, doften av en väska, smaken av tandläkarens salivsug eller stolsitsens värme är viktiga budskap. Designen kan uttrycka karaktär, identitet och funktion. Designern väljer en utformning för att förmedla detta. Överensstämmer inte budskapet med produktens egenskaper blir designen påklistrad och känns oärlig.

Ergonomi

En grästrimmer med för kort handtag, så att man får gå böjd, som är tung att hålla och har en hård strömbrytare att hålla intryckt. En stol som man kasar av framåt på, och som lätt välter. En miniräknare med så tätt mellan tangenterna att man ofta trycker på två samtidigt. En arbetsplats med trångt för knäna, starkt motljus, buller och rök från omgivande maskiner. Alla är exempel på dålig ergonomi.
Det hjälper inte att produkten är tilltalande. - Den måste fungera rent praktiskt också. Med ergonomi syftar man oftast på det fysiska som kroppsmått, krafter och rörelser men begreppet omfattar också arbetsmiljö och interaktionen med apparater.

Användarstudier

Designern är inte användaren. Eventuellt representerar designern en liten del av målgruppen.
Samma sak gäller i regel uppdragsgivaren. Även om denne i egenskap av beställare
har sista ordet, så är det bäst att hålla sig till fakta. Det finns bara en person som har rätt att tycka, och det är kunden och brukaren. Information behöver alltså samlas in genom intervjuer om kundbehoven, statistik över kroppsmått, användartester och kundutvärderingar.

Produktens livscykel

Från den allra första affärsidén går designen igenom olika faser i en livscykel. Varje sådan fas ställer olika krav för en optimal helhet på designen. Det är alltså inte bara när man använder designen till det den är tänkt, som det ställs designkrav. Utformningen bör anpassas till alla de andra faserna: utveckling, tillverkning, distribution, montering, användning, rengöring, underhåll, reparation, kassering. Tillverkningen ska exempelvis vara rationell, rengöringen enkel och materialen gå att återvinna.

Immaterialrätt

Immateriella saker som idéer kan man ju inte låsa fast för att skydda mot stöld. Mönsterskydd eller som det ofta numera kallas designskydd, patent, varumärken och upphovsrätt skyddar immateriella värden. Vad exakt som skyddas varierar - mönster avser exempelvis utseendet och patent skyddar tekniken. För vissa skydd krävs registrering och skyddstiden varierar också. Ofta motsvaras ett företags börsvärde till stor del av just dessa immateriella värden.

Produkten

När vi pratar om att designa en produkt, menar vi ofta själva föremålet som kunden köper - den fysiska produkten. Det kan vara exempelvis en rakapparat. Men det är mer än detta man får vid köpet. Det inkluderar förpackning, instruktionshäfte, laddarsladd, garanti med service. Det täcker hela kundens användningsbehov av ett fungerande produktsystem - en utökad produkt. Vore det en tung och dyr produkt kunde det också inkludera hemkörning och finansiering. Anledningen till köpet av en rakapparat är inte dess egenskaper i sig, utan de fördelar den ger och i slutänden den innebörd dessa har - att vara renrakad och prydlig.

Design management

Designarbetet skall inte sväva i luften utan ha en strategi som möter affärsmålen. På samma sätt som företagsledningen har analyserat situationen för att komma fram till affärsmålen, behöver designförutsättningarna klarläggas och designmål formuleras. För detta behöver man skaffa sig en bild av företagets mål, nuvarande aktiviteter och vilken konkurrens det möter. För var och en av dessa designmål kan sedan en designstrategi formuleras.

Marknaden

För att marknadsföringen ska fungera ska designen inte bara skilja sig från konkurrenterna (vara differentierad), på rätt sätt (positioneringen), vända sig till rätt målgrupp (marknadssegment) och fånga intresset. Man kan också vilja inordna den i företagets existerande produktfamilj för att utnyttja företagets goodwill. Företagsprofilen ska också tillämpas. Utöver detta ska utformningen visa säljargumenten genom att uttrycka produktens funktioner och användning (vara lätt att förstå) och karaktär (symbolvärdet). Naturligtvis ska den också fungera rent praktiskt, vara ergonomiskt utformad och passa in i distributionen.

Konstruktion

Designarbetet har sin tyngdpunkt i början med idéskissningen och bearbetningen av koncepten, men för ett lyckat resultat är det också utslagsgivande att detaljutformningen följs upp ända fram till tillverkningen.
Design och konstruktion är under stora delar av arbetet nära beroende av varandra. Det blir ett givande och tagande i diskussionerna. Kopplas däremot designern in vid fullbordad konstruktion innebär varje förslag designern kommer med ett merarbete och ändringskostnader - hur bra förslagen än är.

Tillverkning

Bra kunskaper i vilka tillverkningsmetoder som finns ger en möjlighet att göra en ekonomisk design. Formgivningen bestämmer vilka tillverkningsmetoder som kan vara aktuella, men omvänt ger tillverkningsmetoderna också förutsättningarna för vilken formgivning som är realistisk. Är det ett formelement där inte designen är prioriterad kan man naturligtvis släppa efter till förmån för t ex tillverkningsaspekter, och vice versa. Designern - och för den delen också konstruktören - måste jobba intimt ihop med personalen inom tillverkning och montering.

Varför ser saker då ut som de gör?

Produkten möter en serie olika miljöer under sin livscykel. Den möter människor i olika roller. Den möter också konkurrensen på marknaden. Allting är inte så rätlinjigt och enkelt som organisationsschema och processdiagram ibland brukar visa. Design är inte heller bara fråga om en ytlig form. Det finns inget färdigt facit. Som designer måste man istället kunna ställa de rätta frågorna, och veta var man ska söka svaren. Det finns inte heller en enda sanning inom design. Men genom att använda designmetodiken i produktutvecklingen får man fram säkrare resultat!